-

(lyssna på låten medans du läser)

- Anna, kan jag få prata med Justin själv i några minuter? Sa hon.

- Javisst, sa Anna.

- Tack, sa Candie.

- Okej vad är det? Frågade jag.

- JAg vill göra slut... sa Candie.

Jag fattade inte vad hon sa.

- Varför..? Viskade jag.

- Jag älskar dej, men... se vad din kärlek gjort! Sa Candie och började gråta.

- Vad menar du? Frågade jag och kämpade för att inte gråta.

- Bara för att du och jag är ihop blev hela skolan min fiende, alla hatade mej och mobbade mej, sa Candie.

- Är det därför? Frågade jag.

- Ja, Justin, jag älskar dej, men det är bäst för oss båda om det är såhär, jag är ledsen, sa Candie.

- Okej, jag älskar dej också, viskade jag och kysste henne mjukt, sedan gick jag.

ETT HALVÅR SENARE

Jag såg Candie där, med en annan kille, jag visste vem det var, Eric Donovan, de hade det mysigt ihop, det visste jag, hon var lycklig, utan mej...

Det borde vara jag, som höll i hennes hand, skrattade med henne, kysste henne, tröstade henne när hon var ledsen, gjorde allt för att få henne att älska mej mera.

- Mrs. Candie Bieber, mummlade jag, det skulle hon hetta om vi var gifta, eller skulle vi ha hennes efternamn? Men nu var det försent, allting var annulunda.

Jag älskade henne, fortfarande, jag undrade om hon fortfarnde älskade mej?

Jag stod inte ut längre, jag kunde inte se henne på avstånd längre! Jag sprang fram till henne.

- VÄNTA! Ropade jag. Hon vände sej om.

- Justin? Sa hon, hennes underbara röst som sa mitt namn...

- Jag älskar dej fortfarnde! SNÄLLA DU! Ropade jag.

- Justin det är över, jag är ledsen, sa hon och gick, tillsammans med Eric, de höll varandra i händerna, det borde vara jag, jag och Candie i all evighet.

- That shold be me, holding your hands... sjöng jag, jag satt vid min gitarr och övade, det gick inte, allting jag kunde tänka på var; Candie.

Hon hade det bra, men jag saknade henne såå mycket.

- Please come back, because I still love you, I think on all memories we have toghter... sjöng jag.

Jag minndes när vi var på utomhusbadet tillsammans med Anna och Ryan, eller när vi busade med varandra i poolen, jag minnes allting...

- We where Romeo and Juliet, I be there for you, and you for me, I remeber when we said Forever And Always, we where so happy toghter, I hope you remember that, I still love you... sjöng jag vidare, det här kunde bli en låt, eller?

- Bra Justin! Sa Usher, han stod bakom mej och klappade i händerna.

- Tack... suckade jag och torkade en tår.

- Vill du åka till Canada i helgen? Frågade Usher.

- Gärna! Jag saknar Ryan och Chaz! Sa jag. (Han var i L.A.)

(Lyssna klart på låten om den inte är slut).

Hoppas ni gillar det!!

ANNA

- Vad har hänt? Frågade jag och kramade henne.

- Jag vet inte... viskade Candie.

Candie

Jag torkade tårarna, jag var glad att Justin satt här bredvid mej.

- Candie, vad hände egentligen? Frågade Justin igen.

- DE JÄVLAS MED MEJ OKEJ?! Skrek jag och började gråta igen.

- Såja, det är lugnt... sa Justin.

- NEJ! Fräste jag och sprang iväg.

- Vart ska du? Ropade Justin efter mej. Jag svarade inte utan bara fortsatte att srpinga, Badhuset var stängt på måndagar, men jag brydde mej inte, jag hade snott ett legitimations (stav) kort så jag alltid kunde komma in, inte så snällt med ändå. Jag gick till den djupaste bassängen och började gå omkring på kanten, jag grät och grät. Plöstligt halkade jag och slog huvudet i bassängkanten och föll medvetslös ner i bässängen...

Justin

Jag tog snabbt upp Canides väska som hon lämnat kvar och letade fram hennes mobil, sedan ringde jag Anna.

- Vad vill du da? Sa Anna när hon svarade.

- Det är Justin, sa jag snabbt.

- Jaha, hej, sa Anna.

- Candie är borta, hon grät och sprang iväg, vet du vart hon brukar gå när hon är upprörd? Frågade jag.

- Va? Eh, jag kommer! Sa Anna.

- Jag är utanför Candies hus, sa jag och ANna la på. Hon kom inom fem minuter.

- Badhuset, flämmtade hon.

- VA? Tänk om hon halkar och druknar!? KOM! Sa jag och så sprang vi dit, det var tur att badhuset låg nära. Det var konstigt nog upplåst så vi ryckte upp dörren.

- Djupa bassängen, sa Anna och vi sprang dit, där låg Candie, och sjönk emot botten...

Candie

I hennes "dröm" medan hon sjunker emot botten;

Allting var svart, som svart vatten ungefär, jag kände mej rädd och behaglig på samma gång, det var inte så hemskt, att dö.

- Candie? Sa en röst som jag älskade att höra, Justin?

- Ååh dö inte Candie! Sa en annan röst som jag också älskade att höra Anna, men hon hade ju svikit mej?

Jag vakande upp och hostade vatt.

- Mun mot mun metoden, hostade jag och Justin nickade.

Justin

När jag och Anna ringt ambulans och Candie var i goda händer kunde jag äntligen slappna av. Anna hade berättat vad som hänt idag i Candies skola och att Anna var jätte ledsen, det förstod jag och jag förlät henne. När Candie vaknade gick vi in till henne och pratade, Candie förlät också Anna, sedan tittade hon på mej.

- Anna, kan jag få prata med Justin själv i några minuter? Sa hon.

- Javisst, sa Anna.

- Tack, sa Candie.

- Okej vad är det? Frågade jag.

- JAg vill göra slut... sa Candie.